Time to kill - time to spill

Det är alltså i detta rum allt mitt fortsatta stönande och stånkande kommer krystas ner i form av diverse texter om allt som faller mig in eller allt som kan tänkas innefattas i kategorier av sorten film, musik och luftslott (det sista tillagt av mig för att… ähh jag vet faktiskt inte, det visar sig kanske). Allt detta eftersom man MÅSTE kunna kategoriseras, om någon nu tillåter mig att vara lite efterpubertalt upprorisk.

En varm åsikt (kan ju vara den tråkigaste formuleringen någonsin) är som midsommarnattsolen bla bla bla, men eftersom den är av ett varmt slag kan den aldrig bli insnöad, även om den någon enstaka gång åker på solsting (vilket dock inte är vanligt i dessa breddgrader). Skrev jag varm? Egentligen handlar det om rena fascistiska tendenserna. När allt kommer omkring är det min tråkigt subjektiva åsikt som förmodligen inte en kotte bryr sig om, vilket osökt leder mig in på min uppfattning av fenomenet att ”blogga”. Det handlar faktiskt om att skjuta hagelgevär rakt i in cyberdjungeln på äkta Hunter S. Thompson-manér och sedan hålla tummarna att någon utanför ens bekantskapskrets träffas själsligt och erbjuder undertecknad ett oljigt skribentkontrakt. Ha-ha! Nu slutar jag innan jag tappar tråden alldeles, för den farliga pretto-stämpeln har väl redan fastnat på vägen…        

So long