Time to kill - time to spill

Sida 71. Det går trögt. Den uppenbara stölden är nu ännu mer uppenbar. Klart är att Sjölin har en direktlänk till mina otänkta tankar. Han stjäl mina oskrivna ord och förbrukar mina oformulerade idéer. Kan inte minnas sist jag var så här ilsken. De senaste dagarna har jag knytit näven fler gånger nångonsin förut, min ångest har nått nya höjder, mitt hjärta bultar som om det vill byta kropp.

Vem har bestämt att just han ska få det sista ordet? Vad gjorde vår litterära elit medan Sjölin stängde och cementerade igen dörren till fiktionen för all framtid? Hur kunde ni låta honom bli gud utan en fight? Vem var det som slumra till på vakten? Vem var det sa jag.