Time to kill - time to spill

Veckan lider mot sitt slut. Jag har jobbat, jobbat hårt. Borde egentligen känna mig nöjd, och det gör jag. Ändå famlar jag i fredagsmörkret efter mer. En till bok att läsa, en till film att se, en till rad att skriva. Ännu fler insikter att dokumentera.

Dagens energi är dock förbrukad. Jag minns hur jag som barn extremt ogärna ville gå till sängs. Det är samma sak nu, fast jag inte har någon förälder att trotsa. Fortfarande nyfiken på vad natten döljer för hemligheter.  

Men natten är bara mörk. Den berättar bara en annan historia än solljuset. En mörkare.

Jag kryper på knäna. I alla fall mentalt.

Till slut ger jag mig och låter soffan omfamna mig innan sömnen gör det.