Time to kill - time to spill

Förberedelserna för en perfekt spelning var framlagda, trevligt sällskap och jag befann mig inte allt för många steg in i dimman. Middagslikt skulle det bli en kulinarisk två rättersupplevelse (ingen dessert, man måste ju göra nått för figuren). Speedmarket Avenue var den enkla men alltid levererande förrätten, något i stil med laxtoast och skagenröra. Den serverades också utan krusiduller, alltså inget att höja ögonbrynen åt (tråkigt att dom sparade på kryddningen). Förrättens uppgift som aptitretare är dock självklar och svår att misslyckas med. Det är ju sen upp till varmrätten att tillfredsställa en kurrande mage. Och just då kurrade magen efter fint inslagna poplåtar, inte något märkvärdigt som rådjursadel men kanske en mättande lasagnette á la Leine (för recept kontakta mästerkocken och mångsysslaren L). Attans, nu är jag hungrig. Men när väl kyparen dyker upp med pyttipanna blir man minst sagt konfunderad. För pyttipanna är det som beskriver Comet Gains framträdande träffsäkrast. Det kändes som om dom spelade covers på sina egna låtar, skramliga sådana och stundtals okontrollerade. En annars välsvarvad stämsång uppbackat av eleganta melodier befann sig denna kväll på varmare breddgrader och drack frozen margaritadrinkar med små parasoll i. Men man kanske måste se upplevelsen i relation till priset, och en hundring för denna tvårättersmeny är - när allt kommer omkring - ganska överkomligt. Apropå mat, här kommer en lista över ett antal svenska musikers motsvarighet i det "kulinariska" området.

Kent   
Capricciosa: En standardpizza som finns på nästan alla sunkhak och pizzan de flesta väljer utan att egentligen tänka efter.

Robyn   
Bratwurst: När det gäller våran svenska Madonna tänker främst på hennes scenkläder (slimmat värre) men också hennes ariska utseende och självdisciplin. Släpp teven och spänn av.

Cardigans   
Vindruvor och vitt vin: Dessa svältfödda glamour-wannabes leder prettoligan med hästlängder.

The Knife      
Sushi: En smaklös hype...

Popsicle      
Kokt ägg: Behöver nog ingen ingående kommentar.

Håkan Hellström   
Pannkaka: Inom fotboll pratar man om att målvakterna gör tv-räddningar, det vill säga när målisen slänger sig hejdlöst för att rädda ett tämligen löst skott. I Tv-kockarnas värld förekommer även detta fenomen. Exempelvis då dessa ska vända pannkakor i stekpannan, då gör de detta utan att använda stekspade (det är för lekmannamässigt). Med en snabbhandledsrörelse vänds pankisen och lägger sig elegant på den andra sidan. Det är på ett liknande sätt Håkan har hamnat i så många svenska hjärtan. Hur förklaras då detta musikaliskt? Ingen aning.

Suburban kids   
Tidigare tänkte jag nudelsoppa eller kanske Cesar sallad. Men nu har jag det, kåldolmar: Lassiepojkarna har tagit pop-sverige med storm ungefär som kåldolmar inte gjort. Men deras nostalgiska tema får i alla fall mig att tänka på den traditionella svenska husmanskosten.

Moneybrother   
Max skrovmål: Den hesa svenska gubbrockaren har helt enkelt inget val.

Laleh   
Falafel med lingonsylt: Flum-maja har säkert själv testat kombinationen som i tanken känns ganska motbjudande.

Per Gessle   
Plankstek: Känns bara så självklar, nästan för enkel.  

The Hives   
Korv med mos: Direkt från grillen, snabbt och enkelt. Något för framtida PV-sladdare kanske?

Lena Ph   
En Aubergin: Till (form), solbränna och smak. Det är också hennes totala dagsintag.

Hellacopters    
Ölkorv med folköl: Boogiewoogie-rock för den yngre generationen med Status Quo varning. När man spelar rocknroll ligger inte näringen i fokus, något som inte verkar hålla grabbarna tillbaka energimässigt.

Marit Bergman   
Princessbakelse: Nu kanske jag gick över gränsen men hon är ju mjuk, söt och go. Det är något med hennes sminkning och klädsel som för mina tankar till just Princessbakelse.

By all means...