Time to kill - time to spill

Eftersom att jag inte kan sova så tänkte jag hedra en numera nedlagd?, bortglömd, aldrig upptäckt blogg, genom att återge det smärre klassiska förstainlägget från den. Bloggen är godtrogen och övergiven. Nedan följer första inlägget:

"Min flickvän, sambo och kanske blivande fru, är borta. Hon tog alla lampor med sig. Jag vet inte varför.

Kanske har vi gjort slut, kanske inte. Det hela är en ny företeelse för mig, så jag vet inte riktigt vad jag ska tycka eller tro. Minst av allt vet jag vad jag ska känna. Jag har ingen känslomanual för mitt tillstånd. Jag är ny i det grannskapet. Och därför kan jag bara konstatera att hon inte är här. Jag är här. Men fästmön är någon annanstans.

Jag kan inte utesluta att hon är och handlar mat, för det börjar bli tomt i skafferiet. Å andra sidan har det inte tagit 2 dagar förut. Dessutom svarar hon inte på mobilen. Sen var det det där med lamporna också.

Kanske är hon på en väldigt mörk plats.

Det är trots allt väldigt mörkt på vintern."

Inlägget dryper av Ironi. Men det kan samtidigt vara allvar. Synd att bloggen inte varade så länge.